PÅ VÄG TILL GOTLAND

Nu bär det strax iväg till Gotland och till det Nordiska berättarseminariet, som jag lagt ner en hel del jobb på. Inte undra på att förväntningarna är stora. Det ska bli roligt att träffa alla gamla nordiska berättarvänner igen. Det ska ockå bli roligt att för första gången i mitt liv få se det gotländska landskapet. Ja, första gången är kanske en liten överdrift. Jag besökte Gotland en gång för nästa 50 år sedan, när jag jobbade till sjöss och tillbringade en kväll i Slite. Fast jag tror inte att det gälls. Gotland är fantastiskt säger man ju och en smula exotiskt. Gotländskan är t.ex. ett alldeles eget språk. Jag får väl se om det uppstår språkförbistring.

KLOCKGJUTNING OCH VIKINGASKRÖNOR

I södra delen av Löddeköpinge nära kyrkan ligger Vikingatider, där ett gäng entusiastiska arkeologer försöker göra verklighet av sina drömmar. De vill där skapa en miljö där man kan få uppleva hur människor levde i dessa trakter för 1000 år sedan. Dit var jag bjuden för att berätta en samling skrönor från vikingatiden, och jag ramlade rakt in i något så fantastiskt som gjutningen av en kyrkklocka, med gamla metoder. Bronset var nästan färdigsmält och på en kulle satt två personer och pustade in luft i smältan med varsin dubbel blåsbälg. Det var som att få en vision av dvärgen Brok vid tillkomsten av Tors hammare, eller Sigurd i Regins smedja när svärdet Gram sammanfogades. Plötsligt blev bilderna i de historier jag skulle berätta så levande.

Så blev det också en fantastiskt fin berättarstund, när smälta bronset äntligen runnit ner i gjutformen. Jag önskar dessa entusiastiska människor lycka till och ser fram mot kommande samarbete.