I dag har jag hört lärkan för första gången i år. Det känns lite som ett egendomligt sammanträffande, eftersom jag just suttit och jobbat med mitt berättarprogram om grekiska sagor. Jag kallar det Labyrintsagor eftersom det i huvudsak handlar om historier kring Knossos och kung Minos. I dag hittade jag följande historia om lärkans tillblivelse: Nisus, kungen i Megara, var en lyckosam person. Hans tur satt i en vit hårlock, som han hade i sitt annars svarta hårsvall. Kung Minos angrep och belägrade Megara, men förgäves. Han kunde inte göra något åt kung Nisos tur. Kung Nisos hade en dotter, som hette Scylla. När hon fick syn på kung Minos utanför murarna, blev hon upp över öronen förälskad i honom. För att ställa sig in hos sin älskade, smög hon sig in till fadern och klippte av hans vita hårlock medan han sov. Nu föll staden Megara direkt i fiendens händer, men kung Minos brydde sig inte om Scylla. I sin förtvivlan kastade hon sig ut för muren. Men hon slog inte ihjäl sig eftersom gudarna förvandlade henne till en lärka. I samma stund förvadlade de Nisos till en hök, som förargad jagar sin svekfulla dotter.
En grekisk variant på bibelns Simson och Delila. Säg sen inte att man inte lär sig något när man sysslar med berättande!
