Det är nu två år sedan min mor dog. På berättarkaféet på tisdag tänker jag berätta de del av hennes historia. Den bygger på de berättelser om hennes barndom, som hon själv berättade för mig när jag var liten. Hon växte upp på en gård på Söderslätt, som min morfar och mormor tvingades lämna under depressionen i början på 1930-talet. Min mor var 10 år när det hände och hon upplevde det som att köras ut ur paradiset. På bilden ser man min mor (flickan med dockan) och hennes syskon. Att berätta historien är att förmedla ett stycke svensk historia och leder till tankar att det absolut inte var bättre förr i tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar