UTTRYCK FÖR SORG

Google är en fantastisk sökmotor, där man kan hitta mycket spännande. Numera söker jag mest på bilder. Det ger många nya och oväntade sökvägar. Genom att bildgoogla på Gilgamesh har jag bl.a. funnit vägen till Ludmilla Zeman, som är en fantastisk illustratör. Hennes illustrerade utgåva av Gilgameshsagan i tre böcker ger många fantastiska bildupplevelser. Vad sägs t.ex. om bifogade illustration? Man ser Gilgamesh begråta sin döde vän Enkidu. Kan sorg skildras vackrare och mer innerligt? Man blir djupt gripen av att titta på bilden.

HEDER ÅT GEORGE SMITH

All heder åt den unge engelske assyriologen Georg Smith, som 1872 upptäckte en av världens äldsta litterära berättelser nämligen Gilgamesheposet. Han satt i British museums källare och katalogiserade kilskriftstavlor från kung Assurbanipals bibliotek i Ninive, då han plötsligt fick syn på kilskrifts-tecknet för duva. Det visade sig att det var en del av berättelsen om Utanapishtim, som byggde sig en väldig båt för att rädda sig undan en översvämningskatastrof. Det var historien om gubben Noah fast nästan 2000 år äldre än bibeln. Hans upptäckt väckte sensation och han fick pengar att resa ner till Mesopotamien för att hitta resten av historien. Det gjorde han, men dog 1876 i tyfus i Aleppo. Andra fick sammanställa hans fynd och i dag har vi tack vare honom en fantastisk historia, som det har roat mig att berätta hel eller i delar. Spännande att kunna återberätta ett så gammalt verk. Det visar dessutom att vi människor är oss lika i alla tider.

MARDRÖM

I natt drömde jag en riktig mardröm. Jag brukar annars inte drömma, i alla fall inte vad jag kommer ihåg. Men nu var det annorlunda, och jag vaknade alldeles kallsvettig. Jag hade drömt att jag var präst och stod i en predikstol. Nedanför mig var kyrkan full av folk och jag skulle berätta en historia för dem. Jag kände att det jag hade att säga var mycket viktigt och jag måste framföra det till dem, men det var bara det att ingen lyssnade, hur mycket jag än försökte nå fram till dem. Man skrek och man tjoade och sprang om kring. Oväsendet och ointresset bara ökade medan jag greps av allt större panik.
Jag är glad att jag i vaket tillstånd får berätta för en publik som frivilligt lyssnar på mig. Som i drömmen vill jag inte ha det.